Varför firar vi jul?

Julen firas till minne av Jesu födelse, men inte bara. I många länder har det kristna julfirandet bakats ihop med andra, förkristna traditioner.

Det går dock inte att komma undan Jesus, även om allt fler icke-kristna också firar jul. Det står egentligen inte i Bibeln när Jesus föddes, men datumet fastställdes på 300-talet till 25 december. Till viss del berodde detta på att Jungfru Marie bebådelsedag, även känd som Vårfrudagen, ansågs ha infallit 25 mars, och Jesus bör ha fötts nio månader efter denna dag, som räknas som befruktningsögonblicket.

Men det finns också andra anledningar till att julen firas i december. 25 december sammanfaller med vintersolståndet, ett datum då olika typer av fester ägde rum på många håll i den förkristna världen. En sådan fest var det fornnordiska midvinterblotet.

Jultraditionerna skiljer sig åt mellan olika länder, vilket beror på flera olika saker. Dels beror det på vilken variant av kristendomen som varit dominerande i landet, och på landets förkristna traditioner. Men det finns även starka sekulära inslag, som kan skilja sig åt mellan olika länder. Vissa jultraditioner har dessutom uppstått genom försök att återskapa äldre traditioner, eller återknyta till gamla seder och bruk, och inte sällan byggt på antaganden om historien som visat sig vara felaktiga. Hit hör t.ex. det isländska ”julbordet” Þorramatur.

Oavsett hur man firar jul är den nästan alltid förknippad med speciell mat, speciella sånger och dekorationer. Julfirandet kan också inbegripa speciella danser eller andra traditioner, och det är vanligt med julsändningar i radio och tv. För barn, och deras föräldrar, innebär också julen presenter.

Försäljningen av julklappar, julmat och dekorationer omsätter stora pengar varje år, och innebär stora pengar för många handlare. Detta är en anledning till att julen blir allt mer populär även i länder som inte har någon tradition av att fira Kristi födelse, på samma sätt som Halloween har blivit allt mer populärt i Sverige.

Den första julen

När hölls det första julfirandet? Svaret på den frågan beror på vad man menar med ordet jul. Om man menar ett midvinterblot eller en liknande högtid går det nog inte att säga med säkerhet. Men om man menar firandet av Kristi födelse går det att göra mer exakta antaganden. En sorts firande av Jesu födelse finns markerat i en romersk kalender från år 354. Detta firande skedde 25 december, medan man inom den ortodoxa kyrkan firade Jesu födelse i samband med trettondagen 6 januari, eftersom det anses vara på detta datum som han döptes. I kyrkliga skrifter från 200-talet nämns dock inget firande av detta slag.

Julklapparna, för många en av de viktigaste delarna av julfirandet, kommer kanske från en annan högtid som firades i Romarriket. Saturnalia, till guden Saturnus’ ära, var en högtid som ursprungligen firades 17 december. Med tiden tog dock högtiden fler och fler dagar i anspråk, och till slut pågick den enda fram till 23 december. Det är förvisso svårt att uttala sig om exakt hur Saturnalia firades, eftersom det inte finns någon bevarad källa som beskriver firandet i dess helhet. Däremot vet man att romarna gav varandra gåvor under denna högtid.